Valspurt => kappvändning

Jag har stor respekt för människor som kan erkänna att de har gjort eller haft fel, och försöker åtgärda sina misstag. Det är dock väldigt svårt att ta Socialdemokraterna på allvar, då de gärna lovar motsatt politik jämfört med den de drivit, särskilt inför valspurten. Det, tillsammans med det faktum att Anderssons stödpartier alla är mer eller mindre för en nedmontering av kärnkraften, som pekades ut i GPs ledare häromdagen, gör att Socialdemokraterna har noll trovärdighet i sitt nya ställningstagande att kärnkraft är "ganska bra" istället för det tidigare påståendet att kärnkraften är "ganska dålig".

De flesta Big Brain-partier har i årtionden förespråkat en ökad elanvändning, med enorma subventioner för lyxbilar med elmotor (om man har råd med en Tesla för 1 miljon, varför ska man då få en "klimatbonus" på 100 tusen?), och det framtida fiaskot "stål utan kol". De här satsningarna driver förstås elpriset uppåt, ingen tror väl på att elen blir billigare bara för att den består av subventionerad förnybar el från vindkraftverk? Särskilt inte då man samtidigt kraftigt skär ned på den inhemska elproduktionen genom att skrota fullt fungerande kärnkraft, som man straffbeskattat till förbannelse.

Framtiden kommer att kräva mycket mer, billig, energi om världen ska utvecklas i en positiv riktning i min mening. Det åstadkommer man genom att satsa pengar på forskning t.ex. inom kärnkraftsområdet. Ett stort problem med det svenska språket, vilket kan vara Socialdemokratiskt lurendrejeri a la Orwells 1984, är att vi pratar om "kärnkraft". Det är ett begrepp som inrymmer fusion och fission. Frågar man "mannen på gatan" vad hen tycker om kärnkraft, tänker denne på nuvarande kärnkraft, dvs. fission. Vilket många fortfarande har en orimligt negativ bild av, pga två incidenter i världshistorien. Tjernobyl och Fukushima. Två fissionskraftverk, vars haveri förstås orsakat problem, MEN som inte lett till några större förluster av liv eller livslängd. Särskilt inte ställt i förhållande till hur många som dör i förtid av t.ex. kol- och oljekraft.

Inom en nära framtid hoppas jag att narrativet har svängt på riktigt, till fördel för kärnkraften. Inte bara det korta perspektivets behov av fission, utan även en långsiktig satsning på framtidens fusion.